onsdag 17 november 2010

Sparlåga..

Japp både min blogg och bok ligger inte bland mina prioriteringar just nu,lite trist måste jag säga men vad ska man göra när liver rullar på i 190 och aldrig vill stanna upp.
 Vad gör jag då som tar sådant tid? Jo,jag jobbar lagar mat tvättar jobbar lagar mat tvättar och har man tur som just nu,kan man kanske få in lite skrivtid.
 Julen står snart för dörren och maken fyller 40 vilket betyder stor släkt fest här hemma, veckan innan jul,och då ska det vara som ett slott här enligt mannen.
Jag är inte så nogran, visst vill jag ha det fint men när man inte hinner med något annat än att fixa och dona inför just denna fest,kan jag bli liite trött,fast samtidigt är det kul att det blir fint, lite tveeggat där.
Snart fyller ju också min lillprins år,snutte plutten hela 2 år.

Lägger in lite bilder från promenaden när maken och jag var i Tylösand.
Ha det gott alla vänner=9








onsdag 6 oktober 2010

Det var inte i går...

Så här kommer en rapport om hur mitt liv har varit,eller i alla fall en del av hur mitt liv har sett ut sedan jag skrev sist.

Den 30 september ringde Dagmamman och undrade om något hade hänt kvällen innan med Elias arm,men nä det hade det ju inte,nu kunde han inte röra armen alls och han skrek så fort man rörde vid den. Jag åkte och hämtade honom och hans arm hängde lealöst utefter sidan. Åkte in till Kungsbacka sjukhus,de gjorde en pilux,tror jag det heter dragning,för de trodde att armen gått ur led,röntgade den.Därefter fick jag en ny läkare som gjorde samma sak som den förra drog i hans lilla arm och han skrek trots smärtstillande,han kollade röntgenbilderna men kunde inte se något.
Fick remiss till östra. Detta tog 3 timmar,så ingen orkade köra till östra på kvällen, Elias hade inte ont i sin arm bara om han försökte använda den så han sov faktiskt gott hela natten.
Östra sjukhuset 8.00 träffade sköterska som tog temp gav smärtlindrande och fick träffa en annan sköterska som drog i hans arm så att han skrek,sedan väntade vi och väntade för att därefter träffa läkaren som drog i hans arm så att han skrek,för femtielfte gången stackar min lille=(.
Väntade därefter lite till på att Kungsbacka skulle skicka röntgenbilderna bara det tog 2 timmar.
Läkaren gick på lunch i 1,5 timmar medans vi fick träffa en sköterska som sa att vi skulle gipsa Elias arm det stod så i papperna. Sköterskan gipsade, vi fick vänta på läkaren som till slut kom för att konstatera att gipset satt för lågt och förklarade för oss att han hade en spricka i armbågsleden.
Av med gipset träffade en annan som men hjälp av ytterligare en gipsade på nytt,därefter hemfärd efter 6 timmar.

Vill inte säga vad jag tycker om vården det bli många fula och hemska ord så jag hoppas ni själva kan förstå vad jag tycker utan dem. Elias sover uruselt sedan gipset så någon vidare sömn har man inte fått sedan dess,plus att både jag och han har fått en förkylning.
Hoppas jag kan berätta något trevligare nästan gång.

Ha det bra=9

onsdag 22 september 2010

7.20 just en Onsdag kom hon...

För 11 år sedan,så lik sin pappa,nästan inget hår så söt och allt vad jag drömde om.
7,5 timmar låg jag i plågor,men hon var mer än värd det. Detta lilla liv som jag äntligen fått hålla i min famn.
I dag är hon en stor tjej tar bussen till skolan och  klarar att vara hemma själv i några timmar,vart tog 11 år vägen?
Lite sorgligt men ändå mysigt att se att hon har blivit en sådan fin och omtänksam tjej.
Ska bli roligt att fira henne med god mat,vilket enligt henne skulle vara något med kantareller,så det blir fläskfile med kantareller och hasselbackspotatis,där efter köpt mandeltårta som hon gillar.

så nu är det dags för mig att göra fint här inne nu när lilleman sover efter ett besök hos frisören och leksaksaffären.

Ha en fin dag alla.=)

Sannah i somras När vi var på Varbergs fästning

onsdag 15 september 2010

När jag som 26 åring fick min första...

dotter,visste jag inte vad det skulle göra med mitt hjärta,att ett liv kunde krama så hååår så håårt kring  det att det gjorde ont. Mitt hjärta bankar lika hårt för alla mina barn om inte mer nu än då.
Jag slåss så för deras utveckling i skolan att nog rektorn och lärare är ganska trötta på mina mail,men jag måste,min skolgång kantades av elände,inget jag vill att mina barn ska vara med om därför slår jag mig blodig och känslorna som kommer när jag är ensam är så svallande och stormande att hjärtat sitter i halsgropen. Det är så tufft att se, trots att det inte är jätte allvarligt men jag var i ungefär hennes sits i den åldern och alla känslor stormar och minnen från då svallar i kroppen.Höra frökens steg komma mot mig för att tala om att nu var det dags att gå till hjälp klassen,jag minns det som förnedrande och undervärderande,som om jag inte var bra på något,jag visade vad jag kände genom att vara aggresiv och rent ut sagt skita i skolan.
Skolan tog mig inte långt,men jag har hämtat mig och vet att jag kan och vill mycket i dag,tack mina föräldrar för en trygg uppväxt.
Min dotter tar det inte så allvarligt som jag,vilket är skönt hon visar i alla fall inte det, genom som jag gjorde att slåss i skolan,hon håller det för sig själv.
Nu måste jag stoppa in mina svallande känslor i bröstet igen och slicka mina sår för den här dagen,lägga mig i sängen och bygga upp den starka tigrinnan så hon har kraft att ryta lika starkt i morgon igen.


Natt på er=)

söndag 12 september 2010

Hoppsan..

säger inte mer än så en del kan kanske lista ut det ni andra får fundera,för inget mer bli skrivet om den saken. lägger in lite bilder från Danmark och från gårdagens firande av sannah som snart blir 11 år.Släkt kalas var det ett riktigt trevligt sådant med vin och god mat=)

Ha en skön söndag det har jag om än en liten bakis sådan.
Farmor till mina barn mellan dottern Cajsa och så min älskade stora syster Annika.
Såg såg det ut genom tågfönstret mot Köpenhamn
Jag på hotell rummet i Köpenhamn
Super god tårta till snart 11 åringen.
Farmor Sannah och Cajsa.

fredag 10 september 2010

Fredag vad händer ...

Jo Lillen får feber och kräks upp vällingen på morgonen. Sannah som snart fyller år skulle firas i morgon med släkten,vet inte om detta är kräk sjuka för han har bara kräkts en gång ännu,så kanske det vänder till i morgon,ni hör vilken optimist jag är. Nåväl jag får sitta hemma ännu en dag, i går fick jag åka hem för mellan tjejen hade ont i magen men hon kände sig bra i dag så hon gick glatt i väg till skolan och så händer det här.Vet att många i vårt avlånga land med barn råkar ut för mer hemma timmar än jobb timmar denna tiden på året,men jag blir galen.Har ju äntligen börjat jobba efter nästan 2 år hemma och nya uppgifter har jag fått trivs jätte bra nu och så blir det så här. Nepp jag får leta fram optimisten i mig och tro att morgondagen blir annorlunda,håll tummarna.

Hej hopp så länge.=)

onsdag 8 september 2010

Men lille lille vän...

Mamma är här, jag lämnar dig aldrig.Elias har varit en blodsugande igel på mig i dag,jo,det är sant han är rädd för bud som knackar på dörren han är rädd för att sova,därav 10 minuters sömnen i dag,är 2 åringar så här? kommer inte ihåg hur mina tjejer var. Kan det vara för att jag var borta hela helgen i från honom?Men då borde ju han inte ha somnat i söndags natt eller måndag och tisdags natt heller.Förstår ingenting. Kolla så sött han somnade helt utmattad i sin stora systers famn.Hoppas det blir bättre i morgon.

Godnatt  alla=)